introvert

Jag är väldigt bra på att hålla allting för mig själv. Jag är som en mullvad, fast jag ser men förmedlar aldrig. Det tär på mina organ, eller på min energi. Jag vet inte vad men plötsligt får jag inte plats i mig själv längre. Dessutom är jag röd inuti, jag som skulle blivit blå. Hur kom det sig? Någonstans på vägen sa jag nej till min illusion, den som skulle bära mig skar jag sönder och trampade på. Utan eftertanke slängde jag den i döda havets bottenlösa hat. Nu när jag för en sekund tagit mig tillbaka, kanske för att rädda den, kanske för att be den dränka mig, vilket som så har hatet redan haft sin festmåltid och allt jag har att stå på är två skakiga ben.